Ännu djupare konversation

Vi har en katt som heter Basse hemma. I morse la han en spya efter att ha gått runt i cirklar på vardagsrumsgolvet. Jag tänkte: Shit nu håller katen på att bli tokig. Finns det katt psyke?

Min sambo ringde mig precis till jobbet för att prata semester. Eller berätta att han just mumsade på en Magnum (tror han deffar till semestern).

Jag: Stackars Basse som spydde i morse.
Min sambo: Jag älskar honom.

Tyst

Jag: Vad sa du?
Min sambo: Jag älskar honom. Spykatten.
Jag: Haha........ja ha?
Min sambo: Ja, jag kollar katthem till honom nu för semestern. Jag tycker synd om honom. Jag vill inte att han ska vara på ett sånt där hem. Han ska va med oss.
Jag: Ja, men du är ju ute så sent så det lär ju inte finnas plats i alla fall.
Min sambo: Nu tuggar jag på glasspinnen. Drar den mellan tänderna. Mmmm, det gillar du va?
Jag: Nej jag får rysningar. Fy fan.
Min sambo: Ja, det vet jag väl.
Min sambo: Har du träningsvärk?
Jag: Nej, men jag är bränd i nacken tror jag. Det gjorde ont i morse när jag vaknade.
Min sambo: Ja, haha, hela fejan är ju bränd. Och brösten. (Han måste ha tjuvkikat på mig igår när jag sov, jävla snuskhummer). Och nacken. Jag vet. Och öronen är skitröda.
Jag: Jag har ADHD.
Min sambo: Nej, du har hela alfabetet.
Jag: Vi hörs sen då. Jag måste surfa nu.
Min sambo: Okej, hejdå (formellt).