När hon låg i min famn skrattade hon. Jag skrek rakt ut:
- Hon skrattade!!!!
Jag må vara okunnig som få när det gäller bejbisar, men med mitt sunda förnuft, kan man tycka att jag borde förstått att man INTE skriker med ett spädbarn i ens famn.
Men - So I did.
- Nej, hon ser ut så där när hon bajsar, kontrade det stolta pappan.
Ja, ja, what ever. Molly var söt som socker - och hon låg hos mig - och hon sov hos mig - och hon skrattade hos mig.
Jag är nog rätt bra med såna "där" små bejbisar ändå. Och framförallt är jag inte längre rädd för "dom".
Dom är rätt coola.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar