Jag har gått och fluktat på denna lampa sen i somras och idag i butiken var jag tvungen att slå till eftersom det var sista exemplaret. Men Mr M var så där lagom glad när han skulle försöka få in den i bilen.
Först i baksätet. Ne he.
Sen i bagageluckan. Ne he.
Regnet öste ner.
Mr M var hungrig.
En barnfamilj slog upp sina dörrar bredvid oss och vägrade att se att han stod där i regnet med en ny inköpt lampa.
Okej, vi provar framsätet. Ne he.
Så försökte jag genom att TRYCKA in hela lampan. Ne he.
En hungirg och arg Mr M.
Det fanns inget att göra.
Jag fick ett skrattanfall.
Jag skrattade så att jag höll på att kissa i byxan.
Mr M blev så klart ännu argare då.
Jag såg bara scenerna från "Vi hade i alla fall tur med vädret". En hysterisk man som försöker TRYCKA in en lampa i en bil.
- SKA DET VA SÅ JÄVLA SVÅRT? Du får gå in till expediten och säga att vi inte får in lampjäveln i bilen.
Precis som om hon skulle bry sig? Hon hade ju sålt sin lampa, den sista till och med.
Ja...till slut, med mina instruktioner (återigen - jag är "Packmästarens dotter", inget snack om saken) fick vi in lampan i framsätet. Sen satt jag snällt i baksätet hela vägen hem och skrattade så åt att lampan hade tagit min plats. Det var bara barnstolen till den där lampan som saknades.
Stor, jäkligt stor....
Mr M med lampan som hatt
P.s Jag ser verkligen fram emot att handla möbler till huset med Mr M. I dockskåpsformat.
D.s Nästa gång vi ska handla lampor hyr vi ett släp.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar