TÅRAR

Det här är egentligen för pinsamt att skriva om, eller berätta för någon över huvud taget. Men igår när jag hade jobbat några timmar för länge och kom hem var jag så sjukt trött. Mr M hade lagat korvstubbar (en annan variant av korv i ugn) till mig och eftersom jag älskar falukorv, (det är jag och Kicki Danielsson) blev jag glad!

Sen var klockan redan åtta och på tv:n började ett konstigt program som hette Bonde söker fru - Bröllopet. Eftersom jag följde Bonde söker fru i höstas ville jag så klart se den här spännande avslutningen på "Bonde-året".

Jag förväntade mig ett patetiskt program där två 22-åringar tror sig ha träffat sin livs kärlek (bitter som man är) och förberedde mig med en kudde framför ansiktet om det skulle bli pinsamt.

Men hua..........det var så fint. Även om jag fortfarande tycker hela grejen är patetisk, att sälja sitt liv i tv, trots stora sponsorer, så fanns det stunder i detta program som fick mig att inse att kärleken är så otroligt vacker! När den är rätt. När det bara smäller till. Då är det så fantastiskt häfigt och den bästa känslan man kan uppleva.

När brudens far fick se bruden vart det för mycket för mig. Bakom min kudde trängde sig tårarna fram.

Mr M:

- Men vad gör du? Sitter du och gråter?

- Ja, haha (skratt) skitlöjligt, men fan vad fint det här är!

Och det var det. Hur mesigt eller patetiskt det än må vara så insåg jag att kärleken är till för alla. Och när den tar slut, så kan vi minnas det fina som fanns. Som vi kände den där första gången. Men aldrig, aldrig, får vi skratta åt kärleken.

Alltid ska jag unna människor den lyckan!

P.s Jag som inte trodde jag var romantisk, drömde plötsligt i natt om bröllop och ringar