fredag 27 februari 2009

VÅRDGUIDEN

Ibland är man tvungen att kontakta vården. Som i mitt fall när jag måste ha recept på allergimedicin, för att förebygga allergin till våren. Jag avskyr att ringa till Vårdcentraler. Blir alltid på dåligt humör.

När jag tidigare i veckan ringde pratade jag med en sån j-a sur kärring rent ut sagt så att jag inte ens sa tack eller hejdå. Jag la bara på luren. Hon borde börja städa i en gruva någonstans.
Och eftersom jag trots allt hann boka en tid med surkärringen, men upptäckte idag att jag är på utbildning hela den dagen, var jag återigen tvungen att ringa till dom idag. För att boka om tiden.
- Ja, du kan komma i april, skriker Riitva i telefonen.
(räknar tyst........februari, mars, april - 2 och en 1/2 månad drygt)
- Va?
- Ja, vi har ingen tid.
- Nej men vad är meningen med att börja äta medicinen så sent? Då kan jag ju lika väl hoppa över det. Hela grejen är ju att börja i tid så att man kan förebygga.
- Ja ha. Du kan inte köpa receptfrita eller?
- 300 tabletter? Nej tack. Why should I.
Då fattade hon inte vad jag sa. Hon kunde inte engelska för hon hette Riitva och var finsk.
- Men din husläkare Achmed Badotta (typ) har ingen tid förrän då.
- Men vänta, husläkare? Jag har ingen husläkare. Jag är nyinflyttad i kommunen. Då får han väl ringa in ett recept till mig då.
- Ja, ha du har inte varit här förut?
- Nej
- Nä he, okej, dagen efter den tiden du hade. Går det bra? Kan du då eller? (sur)
- Jamen där ser du hur lätt det gick. Perfekt (glad)
Alltså hur svårt kan det va? Jag förstår átt Achmed är fullbokad, men ge mig bara mina tabletter. Han behöver inte lyssna på mitt hjärta eller känna på min puls eller kladda på min kropp över huvud taget. Han behöver bara ta mig i handen, skriva ett recept och säga hejdå. Tack för mig. 2 minuter senare går jag ut från hans rum med ett recept i handen.

Så om finska Riitva nu tyckte att jag "lika" väl kunde köpa receptfria tabletter var och varannan dag, kunde väl Achmed "lika" väl ringa in ett recept åt mig. Eller?

Achmed, min husläkare

P.s Vi behöver allt stöd vi kan få från samhället, vi allergiker. Och den dagen vi kommer in på jobbet utan smink och ögonen är som stora golfbollar vill vi att någon tar oss på axeln och frågar hur vi mår. Inte: Fan vad du ser ut!

torsdag 26 februari 2009

DET HÄR ÄR HUMOR


Mr M (ägghuvè på den här bilden)
och jag på den berömda hästen i Rättivk.
DET HÄR var roligt
DET HÄR är min humor
DET HÄR är för bra för att vara sant
INTE ALLA får upp sin "manliga" man på en trähäst i Rättvik....
...........Jag lyckades dock - och om ni visste hur jag skrattar här!!!!!

MÅLA BORT LITE TANKAR

Nä, nu vet jag. Ikväll ska jag måla den där tavlan.

http://fionashemligheter.blogspot.com/2008/10/jag-ska-mla.html

Så var vi där igen. Jag med min egentid. Nu kommer jag ju stå hela kvällen i källaren och skapa. Och stackars Mr M undrar vad jag gör?

P.s Jag är en konstnärssjäl som borde leva ensam med mitt skapande av liv och lust

D.s Kanske ska fråga Mr M om han vill kladda lite han med? På tavlan alltså.............

BERNS FOR THE LADIES

Jag och fem andra läckra, roliga och glada tjejer ska gå på Berns och se Roast med Robert Gustafsson. Min söta väninna jobbar på ett jättekuligt företag som fixar fram lite biljetter hit och dit. Och nu äntligen ska jag få utnyttja henne och hennes kontakter.

Och så var det ju det här med tjejlkvällar. Då respektive inte är medbjudna.

Från: Mr M
Skickat: den 26 februari 2009 11:36
Till: Mig
Ämne: Re: VB: Roast på Berns


Får jag följa med på Berns?


Från: Mig
Skickat: den 26 februari 2009 13:00
Till: Mr M
Ämne: SV: VB: Roast på Berns

Oj…..det är jag och fyra tjejer, så jag tror inte du platsar? Ledsen.


I samma sekund som jag svarade Mr M på detta mail fick jag sånt dåligt samvete. Han vill så gärna. Han vill så mycket. Och han får aldrig vara med.

Men vi tittar ju på schlagern i hop varje lördag?.............nähe............kanske inte samma sak?

P.s Jag borde få pris i världens sämsta flickvän, usch vad dålig jag är!

80 TALS NOSTALGI VA????

Kanske uttjatad på radion..........I know.....

Men det var just på radion jag hörde Sahara Hotnights göra den live och då insåg jag hur jäkla bra den är!!!

http://www.youtube.com/watch?v=e3WrJD5Q2gg

TRAFIKSLANG

När jag blir förbannad i trafiken. När jag tycker att någon ligger och sniglar i gräddfilen, har jag som säkert många andra alltid en förmåga av att i min ilska gissa mig till vem det är som kör bilen framför. Eller bilen på sidan. I alla fall i bilen jag kör om.

Och varje gång jag kommer om en sån bil måste jag glo och säga något, och namnge den personen. "Jag kunde ge mig på att det var en kärring" eller "Gubbjävel".

Liten ordlista som kan vara bra att ha:

Tjej mellan 20-40 = Brudjävel

Tjej mellan 50-60 = Klimakteriekossa

"Tjej" mellan 60 och döden = Kärringjävel

Kille mellan 20-40 = Tönt. Har du lånat farsans bil eller?

Kille mellan 50-60 = Sura gubbe

"Kille" mellan 60 och döden = Gubbjävel med betoning på gubbe

Övningskörare = Håll dig på fotbollsplanen färsking

"Tjejer" med kombi, barnsits och gubben i baksätet = Söndagsbilist, lattemorsa, "Han är bakis och sitter i baksätet"

Själv tillhör jag ju ingen utav ovanstående. Och OM ni mot någon förmodan någon gång kör om MIG i trafiken så lovar jag er ett långfinger i luften!

Tjing!
P.s Det är inte tjejen som är med i texten som är på bilden. Sorry........

onsdag 25 februari 2009

JOHANNA BALOBA

Rocky Baloba, Johanna Baloba, Baloba, Baloba, Rocky och Johanna Baloba.

Mäh, Balboa heter han ju tänker Ni.

Korrekt. Men inte i min värld, sörrni. Där heter han Baloba. Och nu kallar Mr M mig för Johanna Baloba hemma för att jag går omkring i grå munkjacka och spänner mina arm och benmuskler. Han skrattar när han ber mig spänna på kvällarna. Jag tror att han gör det med ironi. Men det bjuder jag på. Musklerna börjar ta fart nu och Mr M ligger i lä med sina armar (som en gång var stora som hua......inte vet jag)



P.s Jag och Tjockkatten i Vällinby centrum
D.s Johanna Baloba, fan vilket snyggt namn!

JOHANNA`S GOT A GUN

Nej, don`t be afraid. Jag är långt i från deprimerad, ledsen, nedstämd, arg, sur, bitter eller besviken över huvud taget.

Jag har massor med energi och endorfiner, jag är jätteglad, jag är jätteuppåt, jag är jättepositiv och så vidare. Jag är glad över mitt liv och min familj och mina vänner.
Jag är bara inte helt överrens med att jag blir äldre - just nu. Jag tycker det är tråkigt. Men för det är det ingen som helt fara med mig.
Tack för att ni undrar;-)
P.s Typ ingen som gjorde men, OM ni skulle undra hur jag mår så är svaret på den frågan: BRA.

JANIE'S GOT A GUN

http://www.youtube.com/watch?v=MYfdehcGZw0&feature=related

Året var 1989

Livet var enkelt

Livet var sommar

Livet var bad och en mintgrön cykel med boxerstyre

Livet var inte som det är idag

Livet var utan ansvar och krav

Livet var bara ett långt j-a sommarlov....

POFF - året är 2009 och jag fortsätter att inse att jag har en ålderskris. Jag forsätter att utsätta mig för en massa gamla låtar, dagböcker och minnen. Fortsätter att fundera över varför jag inte bara kunde stanna upp där, för en sisådär 20 år sedan och njuta av det fantastiska livet som var då. Nej, för allt jag ville då var att bli vuxen??? Bli vuxen och göra vuxengrejer.

Nu är jag här och faktiskt rätt trött på att alla ska "leka" mera vuxna än vi är (inkl mig själv). Villa, barn, bilar, båtar, fina restaurangbesök, resor till vingårdar (.....typ) och prestige på våra jobb. Vi pratar plötsligt kulturella jazzklubbar och gräsmattor av bästa kvalitèt. Vilka fina viner vi drack i helgen - eller så delar vi recept. Pratar privatskolor för ungar, barnens utvecklingar och fälgar till bilen. Skryter om hur länge sen det var som vi var ute på lokal och hur många museum vi i stället hann gå på i helgen. Eller som jag och Mr M, som promenerar på isen och funderar på långfärdsskridskor?

Jag bara undrar.......vad var det som hände? Är det någon som har hängt med? Tydligen har jag det inte.

P.s Mr M blir galen på mig och mitt envisande om att aldrig vilja bli stor.

D.s Jag ville det tills för ett år sen. Men nu tycker jag bara hela vuxenlivet är en patetsik tävlan. Vart tog Mc Donalds, Mallis och krogbesök till kl fem vägen???

Ös. Om någon som är sugen på en häxbladning i en mörk skogsdunge i helgen - hör av er!

tisdag 24 februari 2009

Mr M i egen hög person
Top secret
Ingen vet vem han är
Ingen vet heller hur han ser ut
Mouwahaaaa......
Superspännande!
My God säger jag!

ARBETSPLATSER MED HUMOR


FAMILJEN ANNORLUNDA

Ja, nu trodde ni att jag skulle skriva något om mig och min familj. Men det ska jag inte. Jag ska skriva om familjen Annorlunda som går på Tv4. Familjer med många barn. Tio barn. Åtta barn. Fem barn. Familjerna Annorlunda. Familjer som köpt en egen SL buss och målat den blå. Som åker sin egna SL buss några mil till Sälen med sina tio ungar.

Och jag har bara en fundering: Hur hinner dom med? Hur mäktar dom med? Och hur orkar dom med?
Jag tycker det är jättejobbigt att Tjockkatten skriker efter mat när jag kommer hem. Jag hinner knappt ta av mig kläderna, ännu mindre hinner jag gå på toa. Jag springer upp för trapporna hemma och låser toadörren så varken Tjockkatten eller Mr M ska hinna i fatt mig. Men alltid - alltid står dom båda utanför dörren och pratar om vartannat. River på dörren. Drar i handtaget och undrar vad jag gör där inne?

Två killar hemma hos mig. Hur ska jag någonsin klara en tredje?
När Mr M under programmet familjen Annorlunda igår frågade hur jag såg på om vi fick tvillingar den dagen vi ska ha barn svarade jag inte. Jag tittade bara på honom och höll andan - och räknade till tre.
Ett, två - GAHHHHHH - aldrig...........!!!!!

P.s Varför började dom där morsorna inte att jobba på dagis????

D.s Jag ogillar inte barn. Men jag vill absolut inte ha mer än ett.....eller kanske två?

JANET

Nej, jag har ändrat mig. Jag gillar den här låten.

http://www.youtube.com/watch?v=ZJl4Yq1hGo8&feature=related

Bagge och Carlsson kan göra låtar dom!

TANKARNA FLYTER

And so do I....

måndag 23 februari 2009

HELG MED MIDDAG OCH SPYBRÖD

Efter vår dag på isen åkte vi hem till värmen och bakade bröd (igen)....
Denna gång var det jag som slängde ihop ett grekiskt lantbröd med örter och pumpafrön i. Till min stora förvåning höll Mr M på att spy när han åt av brödet sen.

- Jag gillar inte såna där örter och gröna saker som du har i, sa han.

Nä he...trist. Men hans egna bröd gillar han minsann. Med morötter i utan salt. Han ska få för örter.

Nu var det ju inte så att det bara var brödet som förstörde Mr M`s middag. Han hade dessutom hade tagit fram räkor till förrätt som var stelfrusna och lagat en laxpasta som smakade surt vitt vin och rutten fisk typ, så spyan var nu ett faktum.
Det var den lördagsmiddagen det. Varken mat eller bröd smakade, och när Mr M faktiskt fick kväljningar vid middagsbordet var jag tvungen att dricka upp hela glaset med vin i ett nafs, för att inte själv drabbas av kväljningar.




FOTSPÅR I SNÖN

Och så klart hittar Mr M några att prata med. Långfärdsskridskor nästa! Nu ska han börja med det oxå....








söndag 22 februari 2009

ÄNTLIGEN

Idag gjorde jag det som jag länge drömt om - jag köpte mig en vit Macbook. Den är så snygg så att den kommer att bli en farlig konkurrent till Mr M. Min Maclover......en alldeles egen Maclover har jag nu.



Min, bara min. Inte Mr M`s - bara min!

Nu ska här redigeras bilder och göra musik;-)

fredag 20 februari 2009

FORTSÄTTNING PÅ PAPPAS PRESENT

Idag pratade jag med min mamma. Vi pratade lite om pappas födelsedag och vad jag skulle kunna tänkas köpa till honom.

- Ja, han önskar sig ju plåster, säger mamma.
- Plåster?????
- Ja, och det tänker jag då inte köpa.

För en sekund tänkte jag: Okej, min familj ÄR crazy, och speciellt pappa, men plåster? Typ Kalle-Anka plåster? Kirurgtejpsplåster? Eller vad???

- Ja, men han röker ju faktiskt mindre med dom.
- Ja haaaaaa, du menar Nicotinell plåster?
- Ja, vad trodde du?
- Nej, jag tänkte nu har han gått och blivit galen.....igen!

Jag bara undrar - hur kan man önska sig Nicotinell plåster i present? Har man ingen roligare fantasi?

P.s Jag tänker - bara för att - slå in ett paket Kalle-Anka plåster och skylla på att mamma sagt att pappa önskat sig plåster. Vadå. Plåster som plåster.

BAKOM MINA SOLGLASÖGON


Soligt inomhus?

MADONNA VS IL DIVO

Eftersom jag totalt missade Madonnas biljettsläpp och nu har jagat biljetter i efterhand, utan resultat, så blev jag väldigt glad när min svärmor ringde igår och ville bjuda mig och Mr M på Il Divo.

Kanske inte att jämföra med Madonna, men som plåster på såret känns det idag mycket bättre. Il Divo spelas ofta hemma hos oss och jag älskar deras röster, så det kan blir en halvt religiös upplevelse att se dom.

Sen är dom ju lationos och det gillar Fiona;-)

http://www.youtube.com/watch?v=wD7Fdjk1qSY

torsdag 19 februari 2009

PAPPAS STUND I RAMPLJUSET

Mailkonversation mellan mig och min pappa:

Från: Pappa
Skickat: den 18 februari 2009 11:09
Till: Mig
Ämne: Fika?

Hejsan,

Vi kan ta det någon annan dag för vi ska nämligen på bio i kväll. Vi syns ju på tisdag annars och käkar lite födelsedagstårta.

/Young for ever

Från: Mig
Skickat: den 18 februari 2009 11:13
Till: Pappa
Ämne: SV: Fika

Vad ska ni se då? ”Män som hatar kvinnor” har ju premiär nästa fredag. Den måste du väl se som gillade han Stieg Larssons böcker såååååååå mycket?

Fast mamma tvingar väl bara med dig på nån romantisk dänga? *ler*

Och vi ses ju som sagt när du fyller 35! Vad önskar du dig då?

/Forever young heter det föresten


Från: Pappa
Skickat: den 18 februari 2009 13:40
Till: Mig
Ämne: SV: Fika

Romantik. Jaaaaaaaa, tänkte inte på det, men jag tror att det är jag som bestämmer eller.......???

Från: Mig
Skickat: den 18 februari 2009 14:26
Till: Pappa
Ämne: SV: Fika

Då blir det Clintan-67


Från: Pappa
Skickat: den 18 februari 2009 14:53
Till: Mig
Ämne: SV: Fika

Och vad menar du med det?


Från: Mig
Skickat: den 18 februari 2009 15:15
Till: Pappa
Ämne: SV: Fika

Ja, att du vill se Clint Eastwood filmer från 1967, när kvalitén är som myrstackar.


Från: Pappa
Skickat: den 18 februari 2009 15:18
Till: Mig
Ämne: SV: Fika

Festligt. På en konferens för 3 år sen så hade vi tävling i skjutning av lerduvor. Jag hade min halvlånga skinnjacka på mig och jag träffade alla 3 lerduvorna och efter det så blev jag kallad Clintan på jobbet.


Från: Mig
Skickat: den 18 februari 2009 15:23
Till: Pappa
Ämne: SV: Fika

Nähe? Haha, f-n vad roligt! Det visste jag inte. Då ska jag börja kalla dig för Clintan med skinnpajen; -)




P.s Pappa fick en stund i rampljuset av kollegorna och det är väl helt fantastiskt att han fortfarande lever på den stunden?

D.s Har jag sagt att pappa är min idol?

Ö.s Dock ej Clintan

NÄR KATTEN ÄR BORTA....

.....dansar råttan på bordet.


Mr M är på konferens.

Fiona njuter av tystnaden i huset.

Tassar omkring. Äter spaghetti med olja och flingsalt. Dricker ett glas vitt. Lyssnar på Oh Laura. Smygröker. Trixar och fixar. Kanske kör en tvättmaskin. Tar ett skumbad. Noppar ögonbrynen. Målar naglarna. Dricker mera vin och röker ytterligare en cigarett. Ringer en vän - en livlina;-).........och bara ÄR.....
Gör allt det som Mr M tycker är lite halvjobbiga sidor av Fiona. Då hon bara tänker på sig själv och sin kropp och själ. När EGOFiona är EGO på riktigt.
När kvällen sedan avslutas med en riktig het kärleksfilm, näsdukar och chokladasken i högsta hugg, tänker Fiona att livet vore härligt att leva så varje dag.
Men sen: POFF.........knak. HALLÅÅÅÅÅÅ!!!!! Mr M är hemma och tystnaden är passé...........
P.s Det är inte tjejen på bilden som skrivit brevet. D.s

onsdag 18 februari 2009

SJUTTON ÅR

Har aldrig förstått mig på Veronica Maggios musik. Tills i morse i bilen. Hon gjorde det så bra live att jag trodde det var på skiva. Så från och med nu ligger hon i min tio topp lista (hon med)...

http://www.youtube.com/watch?v=sCXV5e0Ue78

För övrigt tänker jag själv på när jag var sjutton år. Vem var jag då? Och vad hände för att jag skulle bli den jag är idag? Och eftersom jag just nu håller på och "panikar" över att bli äldre, vilket jag aldrig trodde jag skulle "panika" över - så funderar jag på när jag var sjutton år. Och blir glad när jag inser att en sjuttonåring skulle jag aldrig vilja vara igen. Vad var det för en ålder? Man var för gammal för att åka sin Ciao moppe, men för ung för att gå på krogen eller flytta hemifrån.

Nej, jag trivs nog bättre här......när det är kult att åka Ciao igen och när jag utan problem kommer in överallt.....fast kanske är LITE för gammal för att hänga med på efterfest.....

BESTSELLER


När jag är sur eller arg på Mr M brukar han säga:

- Skriv en bok

Ja, Mr M, jag kanske gör det. Det vet du! När du minst anar det kommer bestsellern "Mr M tycker och tänker" i bokhandeln att sälja som smör - och jag blir rik!

Kanske vill du att jag hämtar dig i en snuskigt snygg Porche då?

EGNA ÅSIKTER

Är det inte lustigt med människor som när man berättar något för dom, helt plötsligt tycker likadant. Och påstår sig ha gjort det länge? Självklart, självklart, kan man tycka likadant som någon, man kan absolut ha samma åsikter.

Men: Varför har människan själv inte tagit tag i situationen och berättat sina åsikter och känlsor tidigare? Varför hakar den människan på åsikter som den tror sig ha? För att någon annan har det.

Löjligt omoget beteende.

Stå för era egna åsikter folk`s. Ta inte över någon annans känlsor och omvandla dom till era egna. För dom är från början inte era.

Det är såna som ni som kallades för härmapor i plugget!

SOLEN GÅR UPP

Alltid över Essingebroarna. Dagens morgon var så vacker, att jag hade önskat att alla hade kunnat se den. Solen över Stockholm.

Hallelulja - man blir religiös.
P.s Även om kylan finns kvar - så känns det i luften. Vår.....snart......
D.s Jag kommer att tjata om våren ända tills den är här på riktigt! 5 april.....

tisdag 17 februari 2009

TÄVLINGEN SOM GICK FÖRLORAD

Nu ringer grabbarna här och undrar om jag har missat att registrera någon träning. Tack för omtanken, känns som man ligger i lä. Men så var jag ju sjuk i flera fleera fleeeeera dagar också.

Min personliga topplista (30 dagar)

1. Daniel E.
1255 min

2. Juan S.
1180 min

3. Boris N.
670 min

4. Johanna L.
275 min

5. Sara F.
215 min

6. Florenzia T.
210 min

Skam den som ger sig. Jag kommer igen!!! Eller så tänker jag lägga upp mig i kärring-sm`s simnings-tävling. Där vinner jag nog allt.

MORSAN....

......någon har tappat musen under badkaret

Nu har vi inte bara björnar i hallen,

nu har vi möss under badkaret också...

SYND ATT HA TRÅKIGT PÅ ARBETSTID

Dans i lunchrummet

WOW

Vad är det jag läser?

Deltävling 3 i Melodifestivalen på lördag.

E.M.D, BWO och Molly Sandèn................Hur sjutton ska det sluta?

E.M.D - kanske inte alltid bäst musikaliska, men satans söta killar att vila ögat på. Speciellt Erik Segerstedt som är min mini-kopia av Robbie Willams.

BWO - kommer absolut att gå vidare. Dom är klockrena med Bards musikaliska förmåga att få ihop låt och text, som ljusa Kalles Kaviar Martin framför i tajta läderlappenbrallor.

Molly - lilla Molly med den stora rösten. Minns första gången jag såg henne och mina strån på armarna stod som flaggstänger i sommargräset. Tjejen var 13 år då.....My God.

http://www.youtube.com/watch?v=IM3H8zkdWPA

Det blir en härlig deltävling att se på!

DAGISKONST NÄR DEN ÄR SOM BÄST

Att vi har fotografer, konstnärer och PR folk i släkten märks på tidigt barnastadie. Här en målning som pryder min vägg hemma gjord av min systerdotter, då ca 3 år.



Mäkta lik Edward Munch

"Skriet"



TRYGGHETEN KOM MED FÖRSTA SOLEN

Livet leker med mig. Och jag leker med.

Jag pratar om förhållande, relationer. Funderar och tänker. Innan man kliver över stadiet då man vet att det är "vi på riktigt" är förhållandet under upplärning. Man är varandras mentorer. Man testar och tänjer på gränser. Man skriker och gapar. Bråkar och gråter. För man vet inte. Man känner inte tryggheten. Man blir osäker. Man blir rädd. Rädd för att bli lämnad. Rädd att gå förlorad. Rädd för att inte duga till. Rädd för att bli sårad, sviken och att hjärtat ska gå mitt itu.

Sen vaknar man en dag. Vaknar till ett annat stadie av förhållandet. Då allt känns äkta tryggt. Då man inte längre är rädd. Då man inte längre är rädd att förlora. Då man inte längre är rädd att vara ensam. Men då kanske inte spänningen längre finns kvar!? Då man är den andres själ. Då man känner varandra innan och utan. Då syskonbandet har uppstått.
I det stadiet gäller det att känna efter ordentligt. Att våga prata med sin partner. Att berätta hur man känner. Och inte vara rädd. Aldrig vara rädd för att man känner som man gör.

Are we human, or are we dansers? (The Killers)

Att kliva över i ett stadie där trygghet är förnamnet och kärlek plötsligt blivit efternamnet, är inget farligt. Det kan vara skönt. För vissa. För andra - inte. Det gäller att hitta balansgången. Det gäller att starta ett nytt projekt. För alltid är ett förhållande något som måste hålla vid liv. Inget förhållande håller för evigt en tänd glöd. Men vill man, så går det att hålla glöden het på nytt, igen, en gång till och en längre tid. Det gäller bara att finna sin partner igen. Där någonstans. Prata, berätta, vara öppen. Våga möta rädslan över de känlsor man känner inombords. Aldrig vara rädd.

Are we human, or are we dansers?

Mitt svar: Vi är bara människor. Människor som lever i symbios, men med olika hjärtan, känlsor och beteenden. Man får inte bli rädd för att man vaknar en dag på andra sidan stadiet i förhållandet. Man får inte skrämmas för att livet lever med oss och att vi känner att vi inte hinner med. Men en sak som vi alla måste fråga oss är, i eller utanför ett förhållande - vad är mitt liv att leva? vad är min lycka? vad är min passion? vad är min inre längtan? vad gör jag för att upprätthålla det mitt JAG säger till mig inombords?

Ibland tror jag att vi lever i situationer, i förhållanden, på arbeten eller med en vänskap för att det ska vara så. Men vem säger att det ska vara så? Din omgivning eller ditt inre JAG? Sug på den karamellen en stund. Och se över ditt liv som om du hade det kapitel för kapitel. Gör inget drastiskt. Men tänk på dig sjäv! Inte på någon annan. Bara dig, du, ditt ego och ditt hjärta.

Och alltid!
Lyssna på ditt hjärta! För det - det är det ingen annan som gör!

måndag 16 februari 2009

FLICKORNA FRÅN SMÅLAND

Klart den bästa musikaliska dängan i Melodifestivalen i lördags var Cockies and beans. För jag gillar instrument som gitarrer och munspel och jag gillar söta flickor som sjunger bra http://www.youtube.com/watch?v=MSe6NlvnJy0

Läckert vore det att skicka tre söta, blonda, skandinaviska flickor från Sverige. Men det skulle så klart aldrig hålla. Och jag håller fortfarande på Alcazar, min rosa fluff fluff trio.

P.s Oh Lauras skiva spelas flitigt i min bil till och från jobbet. Därför blev jag glad när Frida Öhrn stod på scenen i lördags. Fortfarande sitter hennes låt "Release me" på min topplista. http://www.youtube.com/watch?v=NjQXMZe2ouk
D.s Flickorna från Småland är taget från just låten Flickorna från Småland - Sussilull och Sussilo. Cockies and beans är inte från Småland - vad jag vet;-)

KL 07.43


Plats: Kontoret
Människor: 5 kollegor och jag. Män och kvinnor mellan åldrarna 30-36 (observera att det är jag som är trettioåringen) Fortfarande yngst! Tål att påpekas;-)
Sysselsättning: Fika
Diskussion: Schlager, helgen och Alla Hjärtans Dag

Plötsligt säger en utav kollegorna att hans kompis som var 30 år (2004) dog på nyårsafton av ett brustet blodkärl i huvudet. Och plötsligt blev stämningen runt bordet lika dyster som den borde ha varit en mörk måndagsmorgon i februari. Och plötsligt insåg vi alla att vi måste ta vara på varje dag. Även trista, kalla, mörka februarimorgnar.
- I morgon kan vi vara döda, så nu börjar vi jobba så vi hinner, utbrast jag.
Vi måste bli bättre på att uppskatta vårt liv. Att uppskatta att kaffet är hett och varmt när vi kommer till jobbet och att vi faktiskt har kollegor som värmer oss med ett skratt eller en kram. Inte sura så mycket över att vi ska jobba en hel vecka innan vi får sova igen. Hur jobbigt det ibland än känns, så får vi göra vårt bästa för att försöka.
Om du själv ger ett skratt till någon, så smittar det av sig. Och det är betydligt bättre att 5 personer skrattar än att 4 utav dom surar och gnäller.
En för alla -alla för en!
Catch the day!

fredag 13 februari 2009

JAG FÅR ALDRIG BLOMMOR

Men det är helt okej - vill inte ha några ändå.
Trevlig Alla Hjärtans Dag!

ÄNNU MER KONSTIGA SAKER TILL SALU


Det här vore nåt att ställa på tomten till sommaren kanske när Mr M ska ha sina grillkvällar för endast män. Så kan dom hålla sig där inne. Dom och plastdockorna utan huvuden.



KONSTIGA SAKER TILL SALU

Fråga mig inte vad jag sitter och söker på nätet för att få upp såna här bilder.


P.s Kanske ska köpa ett gäng och ställa hemma i trädgården?

IDAG SAKNAR JAG VANHEDENS MORSA

Min söta väninna är på semester. Hon är i Thailand med sin snygga man. Dom är där och ligger på privata stränder och badar och åker till pippiöarna. Dricker drinkar och äter gott.

Jag sitter här i februari gråa Sverige och är glad över att vi har fått en ny kaffeautomat på jobbet (!)..... Vilken kontrast.

Och igår kände jag att det är något som saknas i mitt liv. Något känns tomt. Det är så klart min väninna jag saknar. Den dagliga kontakten med henne. Även om det är över mail eller telefon. Men en daglig kontakt som jag värdesätter stort. Och nu när det snart har gått två veckor blev det märkbart tomt. En dos av skratt som hon ger mig varje dag är lätt att sakna. För mig tog det bara lite tid att förstå. Men nu vet jag.

Söta människa. Kom hem snart och skratta med mig!

VAD VAR DET SOM HÄNDE?

Mickey Rourke som en gång var en riktig heting i filmen "9 1/2 vecka", är numera - ..........en slusk.
Jag vägrar att titta på bilden av hans ansikte idag, 56 år gammal. Steoridpumpad till filmen "The wrestler". Han gör en Rocky Baloba - eller vad han heter (?).....men jag tror inte att han kommer att lyckas. Jag tror heller inte att jag kommer att se filmen. För jag vill inte förstöra mitt fina minne tillsammans med Mickey.

Jag vill minnas honom som han var 1986 i "9 1/2 vecka" en av mina favoritfilmer. Då var han 32, fräsch och farlig.


P.s Jag tror alltid att skådespelare är som i sina roller (?!).....och att dom har stannat åldersmässigt. Mickey, tex, kommer alltid att vara 32 år i mina ögon.

D.s Tycker Mr M är lite lik honom i ung version nu när jag tänker efter....

torsdag 12 februari 2009

HÖJDEN AV PINSAMHET

I morse hörde jag den nya förskräckliga låten "Håll ut" med Tomas Ledin i bilen. Förskräcklig är förnamnet. Pinsam är efternamnet.

Tomas Ledin har text torka tror jag. Han kanske ska börja blogga om att han längtar till våren, precis som jag, för sjunga om det i radion på bästa sändningstid är inte okej. Töntfaktorn är HÖG!

Höjden av pinsamhet trodde jag var när Brandsta City Släckers körde sin "klapp" i Kom och ta mig i Melodifestivalen - men den här låten tar nog priset.

Hittar inte någon länk till låten, tyvärr. Eller kanske jag ska säga GRATTIS, så ni slipper höra den. Däremot kan ni kolla in brandmännens klapp här om ni har glömt;-)

http://www.youtube.com/watch?v=53PDkpalzBk

onsdag 11 februari 2009

VI LÄNGTAR

Vi ser ljuset komma över Stockholm, vid Essingeöarna.....en tidig morgon. Vi suktar efter dofterna. Känner gruset under fötterna. Nyser av björken. Putsar solglasögonen. Ser tussilagon slå i backen, gatorna sopas.

Och där är vi. Precis i vårens blomning. När fåglarna väcker oss på morgonen, med en latte på gående fot. Stimoroldoft och vackra leenden. Vinterdäcken av. Cykelhjulen pumpade. Ljummen vind i håret.

Båten ska i. Först båtturen på året. Lite isiga vindar. Men vad gör det? Vi ser, vatten och vi färdas på det. Vi blundar och låter vinden ta oss med. Solen värmer om en stund. Så fort båten har stannat. Vårsolen. Den vackra.

Där - precis där. Snart - den kommer. Våren. Om ett tag. Håll ut. Naturen gör sitt. Och vi följer med bakom som en armè av små - pissmyror (?!).....vi väntar och väntar. Och alldleles straxt kommer vi sitta där med latten i vårsolen och glömma att vintern har varit lång. Alldeles för lång. Och alldeles för kall. För då har vi en lång period av vår och sommar framför oss.

Är det inte härligt - säg?

BRÖDBAK MED MR MR

Han mäter. Han knådar. Han rullar. Han gräddar.



För andra gången på två veckoror.........I`m impressed.
Och detta medan jag ligger i soffan med mina
finger-tå-strumpor och sjunger.


...och Tjockkatten ligger på köksbordet och kollar in farsan Baloo`s brödbak,
i hopp om att få något att smaka på.

måndag 9 februari 2009

VI HAR BJÖRNAR I HALLEN

I vårt hus har vi gamla orginalgolv i form av plankor. Ett sådant golv kan lätt bli slitet med åren och det har vårat golv också blivit. Eftersom golvets färg är rätt mörkt syns det tydligt att husets förra ägare hade två hundar som sprungit och vässat sina klor på golvet.

Och igår när jag satt på toaletten och tittade ut på hallgolvet konstaterade jag att vi hade en massa vita rivmärken i det vackra träet. Jag ropade på Mr M som snabbt slängde sig ned på hallgolvet som en annan James Bond.

- Men det där kan man få bort med lite soya, svarade han liggandes över märkena.
- Soya?
- Ja, så det mörknar.

Okej tänkte jag. Inge idè att gå emot. Ingen idè att lägga sig i när Mr M får sina briljanta husmorsidèer. Jag lät honom hämta soyan i köket och så:

- Helvete! utbrast han.
- Vad är det nu då? undrade jag.
- Jag råkade hälla soya på hela golvet.
- Mmmmm, suck....okej.
- Men det går bort, lugnar han (nog mera sig själv än mig).
- Sure.

Kunde inte bry mig mindre. Hur orkar han Mr M?

Innan jag skulle gå och lägga mig och satt på toaletten i samma postistion som innan och med samma syn som när jag såg dom vita strecken, såg jag nu......ett par brunasvarta streck. Hela hallgolvet fullt. Brunsvarta streck. Skumt. Och jag började skratta. Och jag skrattade - och jag skrattade ännu mer. Och ropade:

- Vi har björnar i hallen.
- Vad snackar du om? undrade Mr M nu från soffan.

- Men det du har gjort i hallen. Det ser ut som vi har haft björnar på besök. Som dom har dansat omkring här på golvet och rivit eller nåt. Tjockkatten, vi har haft björnar på besök!!!

Och i samma veva skrattar jag så mycket att det var tur att jag satt där jag satt. Mr M kommer ut i hallen. Tittar på golvet. Tänder lampan. Känner. Rör. Och tittar på mig:

- Men vadå? det ljusnar ju sen.
- Ja, men vad f-n säger vi om det kommer folk? "Näj, vi hade några björnar på besök. "

Och så skrattar jag igen. Och jag kan inte rå för det. Mr M blir galen på mig. Jag vet. Men jag kan inte rå för det. För hans uppsyn när jag kallade hans husmorstipsidèer för björndans önskar jag att alla fick se.

Och så kommer det (det sista spydiga ifrån honom som han bara måste för att han blir så irriterad på mig):

- Du kommer f-n aldrig kunna bli något seriöst, för du skrattar ju hela tiden. Du har ju något fel.
- Vadå? skrattade jag ännu mer tillbaka. Tror du jag sitter och säger på byggmötena på jobbet att jag har björnar i hallen eller vadå? Då skulle dom ju köra hem mig!

Och så skrattade jag ända in till sängen....

P.s Mr M golvet blev verkligen superfint.

D.s Låt det bara ljusna lite så ska du se att det löser sig.

Ö.s Du kan ju alltid slänga på den där mattan som du tvättade igår (så att tvättmaskinen fick fötter), på hallgolvet när den har torkat i vedboden.

PERSONLIGT EXPERIMENT

Idag hade jag tänkt experimentera med mig själv. Jag hade tänkt att jag skulle ha tofflor på mig på jobbet. Gå tyst genom lunchrummet. Sätta mig i ett hörn och läsa en tidning med en kopp kaffe. Le och försynt säga "hej" till kollegor. Inget mer. Inte prata. Inte sjunga. Inte skratta och definitivt inte skutta omkring med klackar. Tänkte se hur länge jag klarade av att vara osocial. Och hur länge mina kollegor skulle låta mig "vara".

Men redan efter 5 minuter sprack det.

Man är den man är och man ska akta sig för att låta någon ändra på det!!!

SJUK, SCHALGERYRA OCH KRAMAR

Eftersom helgen mest har gått åt till att ligga i soffan, duscha varmt, läsa tidningar, äta godis och Alvedon har det inte funnits så mycket att hurra för. Förutom - såklart - schalgern. Allas vår musiktväling!!!

Jag blev nästan frisk när jag såg Alcazar`s bidrag. My God vad dom kan sprida disco fever a`la Studio 54. Jag älskade deras låt. Och vad snygga dom är. Jag längtar redan nu tills jag får dansa till tonerna av deras discodänga med min söta vänninor, tillika discobrudar. Jag försökte dansa andra gången bidraget visades, i soffan, halvståendes framför Mr M. Men han verkade inte uppskatta det det minsta. Han höll på Scotts......

Vad säger vi om det?

Jo, jag gillade Scotts i Dansbanskampen och visst är sångaren en svensk Kalles kaviar-hunk, men bidraget i lördags var larvigt. "Rödlyset i stan - vi hör ihop" eller nåt sånt. Vad handlade texten om? Och vart fanns den röda tråden. Nej, förlåt, men Scotts hör inte hemma i min schlager värld.

Lilla söta Emilia var sååå het i hennes jazz inspeirerade bidrag och jag är riktigt glad att hon gick vidare. Hennes låt kommer jag att spela flera gånger hemma! Det var ett riktig Fiona-fever-sound.

Kommande lördag röstar jag nog på Måns Zelemerlöv. Tycker för övrigt inte att det är några bra artiser med i deltävling II som jag vill skicka till Ryssland. Lilli & Sussi - fine - jättekul med deras comeback och säkert kommer vi alla som växte upp med dom få en nostalgitripp som heter duga. Och det kan ju förvisso vara trevligt, men jag tror inte deras bidrag är något vi vill skicka vidare. Vi får se.

För övrigt är jag tillbaka på jobbet, frisk och stark efter mina sjukdomsdagar. Jag möttes av en kram från min chef. Inte illa. Då har jag varit saknad. Eller så ville han bara lukta på min parfym;-)? Men uppskattad start på dagen blev det i alla fall.

P.s Mera kramar åt folket

D.s Och så klart.....mera disco fever till folket!!!!

torsdag 5 februari 2009

DET MÄRKS ATT MAN ÄR SJUK

Jag har ont i halsen. Jag har en svullen mandel på ena sidan av halsen. Jag börjar få feber tror jag. Ser vindtyrligt. Men jag är på jobbet. Tvingade mig upp. En Alvedon senare och jag satt i bilen. En stor halsduk runt halsen, blanka ögon och blek hy, trots lager av inkarouge, är det bara konstatera. Man ser när jag är sjuk. Man hör det med. Jag är tyst. Pratar inte. Det är ingen som sjunger vid fikabordet eller springer med klackar i korridoren.

Mina kollegor ser det. Det märks. And I hate It. Hatar att vara sjuk. Vill inte alls må dåligt. Vill inte åka hem och lägga mig med filten och en film. Vill inte alls. Vill jobba, vill vara aktiv. Usch, vad jag hatar baciller.

Och träningen, tjena, grattis grabbar ni vann!

Vi fikabordet idag började jag dansa sittandes, hula hula dans. Mina kollegor undrade om jag på riktigt hade feberyra. Men allt jag ville var att komma i rätt moves. Känna på hur det skulle vara att vara jag, vara frisk och pigg, bara för en dag.

Jag har nu varit sjuk sedan i morse, några timmar, och jag är redan helt knäckt. Återigen sitter jag här och har glömt bort hur det känns att vara frisk och sjunga i bilen hit.




Helvete är mitt enda ord!

Nu åker jag hem och dricker whiskey.

HÖJDEN AV SMARTHET

Från: Teknisk kollega
Skickat: den 4 februari 2009 15:13
Till: Mig
Ämne: tele

Vad heter din HTC telefon?


Från: Mig
Skickat: den 4 februari 2009 15:14
Till: Teknisk kollega
Ämne: SV: tele

HTC Puma


Från: Teknisk kollega
Skickat: den 4 februari 2009 15:15
Till: Mig
Ämne: SV: tele

Puma?

Och min heter HTC Hunk, eller?


Från: Mig
Skickat: den 4 februari 2009 15:27
Till: Teknisk kollega
Ämne: SV: tele

Nej. HTC "jag får aldrig ligga hemma".

Why?


Från: Teknisk kollega
Skickat: den 4 februari 2009 15:29
Till: Mig
Ämne: SV: tele

Äh, jag satt och funderade om du ville ha GPS program till din telefon. Men den har ingen GPS mottagare läste jag nu.

Synd för dig.

Vet du vad GPS är ???


Från: Mig
Skickat: den 4 februari 2009 15:43
Till: Teknisk kollega
Ämne: SV: tele

Nä hä? Tänkte du det? Åt mig? Gulligt.

GPS, hmmm, låt mig tänka. Vad kan det vara? GalnaPeugoetSärringar.


Från: Teknisk kollega
Skickat: den 4 februari 2009 16:14
Till: Mig
Ämne: SV: tele

Idiot. Det är coolt faktiskt.

Då får du köpa en separat mottagare, så kan du få programmet

onsdag 4 februari 2009

SCHLAGERYRA

Ducka!

Schlagern has comming to town.

Och det är nästan det bästa på hela året. Kortkort, botox och paljetter. Divor och dansande män i trikåèr. What else can be better?

Jag är totalt såld på schlager och har varit det sedan jag växte upp med tv utan fjärrkontroll och mammas räkmackor till. Nostalgisk är bara förnamnet.

När det nuförtiden är deltävlingar innebär ju detta att jag får fem lördagar framöver med hela konceptet. I LOVE It......

Och vem ska gå på genrepet i mars i Globen? Jo, JAAAAAAAAAAG - så klart. Tack snälla Vahhedens morsa för det. Du vet precis hur du ska tillfredställa mig;-)

Sprider lite glädje med det totalt största ögonblicket i mitt schalger liv. WOW, vad hon kan vår diva.

http://www.youtube.com/watch?v=eAT0Bsjqu_A

P.s Undrar hur många gånger jag har dansat till den här låten på krogen?? Oj oj oj, det var tider det.....

D.s Jag vet - jag ÄR en schlager nörd, men med stolthet!

tisdag 3 februari 2009

ATT BLI AV MED EN KILLE PÅ TIO DAGAR

Min familj är inte så stor. Men min familj beter sig som en zigenarfamilj. Inte så att pappa går omkring i blåa finbyxor och mamma med lager av kjolar. Det är heller inte så att vi köper och säljer bilar i min familj. Nej, det är mera så att vi är som en stor familj som ställer upp i vått och torrt. Lite som "ääjj, muckar ni med mig eller snackar skit om någon i min familj, muckar ni med hela Tensta"....ungefär. Eller i alla fall om ni frågar Mr M. Han skrattar åt oss, men tycker nog innerst inne att det är lite gulligt.
I alla fall, i min familj har vi en förmåga av att träffas mycket, speciellt när det är födelsedagskalas. Och det händer ganska ofta, ca en gång i månaden. Nu i helgen var en "sån helg" Vi hade två kalas på lördagen men vi firade tre st inom familjen. Förvisso hade Mr M riktigt trevligt. Han var faktiskt ovanligt glad och skojade med pensionärerna så det stod härliga till.
Och efter en lång dag med fika, fika och fika och sen middag, efterrätt, fika och efterrätt så var det dags att åka hem till "lugnet" - ett becksvart hus och en fet konstant hungrig katt.
Eftersom jag är en riktig skojare så sa jag till Mr M när vi dessutom hade skjutsat hem mormor:
- Du, det är en sak jag inte har berättat för dig.
- VA? (vettskrämd)
- Jo, i morgon. Du vet. Min farbror.
- Ja, vem av dom? (jag har fyra st, ännu en likhet med zigenare)
- Sune.
- Ja, vad är det med honom?
- Jo, han fyller 60 i morgon. Och vi måste åka dit en sväng på dagen.
- VAAAAA? (Mr M håller på att köra av vägen)
- Jag vet. Skitjobbigt. Men vi måste.
- Men alltså, ja....

*(asgarvar)*

- Nej, jag skojade bara. Jag ville bara kolla din reaktion.
- Ja, hade det varit så, hade jag fan gjort slut.
- YES!!!! Haha, det var det jag ville höra.

Och när chocken lagt sig, fick sig Mr M ett gott skratt han med. Crazy me. Farbror fyllde alls inte år;-)

Såååå, jag har förstått. Att den dagen jag vill bli av med Mr M på riktigt, utan att själv göra slut, ska jag boka in ett par kalas, (helst barnkalas) ett par middagar och några släktträffar på hemlig ort. Och jag tror att det då skulle gå fortare än tio dagar.

P.s För att förtydliga är det så att Mr M faktiskt uppskattar och tycker om min zigenarfamilj väldigt mycket. Mamma för hennes lugn och förståelse, och för hennes förmåga av att ge Mr M goda råd. Och pappa för hans galna, helt sjuka humor och hans positivitet. Det vet jag. Så inget illa skrivet om dom! PUNKT.

D.s Det är klart, skulle jag tvinga på Mr M ett par blåa finbyxor, skulle han nog oxå dra.

PERSONLIG TRÄNARE

I morse i bilen kom jag på den geniala idèn med att låta en gammal vän, ett riktigt muskelberg som har tränat folk på hög nivå, att träna mig. Bara några måndaer. Skulle vara riktigt kul att se hur jag skulle klara det. Och se hur HAN skulle klara det. Klara av mig menar jag;-)

Han skulle inte få betalt, jag skulle bara "låtsas" att jag går bredvid honom och tränar som han - och snor åt mig av hans tips.

För gammal vänskaps skull? Nä he.....

P.s Jag ska på allvar kolla det här

D.s Tror att han skulle tacka JA till mitt erbjudande, men frågan är om jag skulle orkar/våga?

Ö.s Det är inte han på bilden som har skrivit brevet, eller är min gamla vän heller för den saken skull.

VI LIGGER UNDER

Kan bara konstatera att grabbarna leder. Och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Måste träna varje dag nu.

http://fionashemligheter.blogspot.com/2009/01/tavling-pagar.html

Tjejer, peptalk i lunchrummet!

NUUUUU!!!


Min personliga topplista (30 dagar)

1.
Daniel E. 490 min
2.
Juan S. 475 min
3.
Boris N.420 min
4.
Johanna L.405 min
5.
Sara F.215 min
6.
Florenzia T.105 min

måndag 2 februari 2009

EN KVINNAS DEKOLTAGE


Har en man rätt att kolla ner i en kvinnas dekoltage? Bara för att. Bara för att kvinnan visar lite hud. Inte en urringad tröja, nej kanske bara en lite uppknäppt skjorta, som gör att OOOPS, lite kvinnohud blottas. En mans blick flackar. Kanske vet dom själva inte om det. Men så är det.

Och min undran är: Om en kvinna ser ett par tajta jeans på en man, börjar hennes blick att flacka? Kommer det över henne som en tvångstanke att hon OOOPS, ser en liten bulle där? Eller vad?

För min del - nej.

P.s Kanske ska be mina kvinnliga kollegor att kolla om min blick flackar när det kommer förbi en man med tajta jeans nästa gång.

D.s Har män aldrig sett ett par tuttar eller? Jag bara undrar. Det börjar bli tröttsamt. Speciellt när det alltid är samma typer som kollar. Mina ser fortfarande likadana ut som sedan sist du kollade, lovar.....

JAG LYSSNAR OCH MINNS...

....sommaren 2008. Jag och Mr M i en bil på väg to the middle of nowhere.....Mina fötter dansar mot gräset.....och vinet berusar mig till tonerna av Titiyo.

http://se.youtube.com/watch?v=luIBrGyFNq0

Det är något visst med den här låten. Mitt hjärta dunkar frenetiskt av den. Som vid första förälskelsen.

My God vad jag längtar efter sommaren nu. Något helt galet!!!!

BERIT

Det finns en galning som kallar mig Berit. Berit, hmmm, Berit, jag känner namnet på min tunga. Berit. Snyggt. Berit, WOW.....Berit, coolt.........Bettan.........Här kommer Bettan. Eller Berit med dom långa benen. Ja, det passar. Jag känner mig som en Berit. Läckert.

Tack för tipset Mr R.........;-) Du vet att hämndlysten som jag är kommer det när du minst anar det, ett hämdinlägg.

/Mrs B