ATT VÅGA CHANSA

Jag besökte en kompis i helgen som renoverar en restaurang som han ska öppna. Det är en stor restaurang som mestadels kommer fungera som lunchrestaurang, men även för beställningar på kvällar och helger.

Själv idèn att driva en restaurang är inte det som imponerar mig. För det har folk gjort i urminnes tider. Nej, det som imponerar på mig att dessa driftiga människor, framför allt dom som vågar satsa. Som inte lever efter samhällets regelbok om att det ska vara si eller så. Människor som ger sig upp för berget och hoppar rakt ut, tjoff - poff - bära eller brista. Önskar att jag själv vore lite mera så. Att jag inte trallade på i samma gamla mönster för att det är tryggast så.

Efter en lång visning av både kök, kylrum, pizzarum, salladsrum, cafè, matsalsdel och övervåning kunde jag ge lite tips på inredningen som komma skall. Och tipsen jag gav anammade han. Med stort leende. Ska bli mycket kul att se det färdiga resultatet sen. Jag blev på riktigt lycklig över att se vilket jobb han lägger ner, både i tid och pengar, med två små barn. Lycklig över att han vågar!

P.s Ser fram emot invigningsfesten med röd matta som han lovade mig;-).........

D.s Jag ska vara den första som sprider hans dofter av mat vidare till alla jag känner! That`s what freinds are for.