EN HORNDJÄVULS LIV....

.....är just nu lite up and down.

Det känns bra att jag började med min medicin igår kväll. Jag grät en skvätt i bilen hem efter jobbet. Vet inte varför. Det bara kommer. Likaväl som irritationen inom mig kommer. Tålamod som sviker.

Mr M bröt spaghettin igår när jag lagade middag. Han kom och hjälpte till = Lade sig i. Och så bröt han spaghettin innan han la ner dom i kastrullen. BRÖT. Hallå! Jag rullar min spaghetti med gaffel och sked. Och han bröt dom alla innan kokning. Hur skulle jag då kunna rulla upp dom med min sked? GET OFF THE KITCHEN.

För mig motsvarar en sån bagatell att någon skulle repa min nylackade bil - just nu. Och då pratar vi spaghetti på halv stång. Inte något värre.

Vid middagen höll jag på att somna. Tvingade ut mig på en snabb promenad och sen godis, glass, grädde och chokladsås. Klockan nio sov jag. Utmattad som få.

Så är det just nu i mitt liv. Hemskt både för mig själv och för min omgivning. Hormoner på stins. PMS varje dag. Äter, sover, äter igen, gråter och är irriterad mest hela tiden. MEN.......nu kommer det att bli bra. Jag ser fram emot det. Mrs Hormon är på väg att dö ut från min kropp. Jag ska tamefan strypa henne långsamt......

P.s Om man ändå kunde vara en sexig liten djävul, nu när man ändå måste härda ut nu menar jag.